Det kommer bli bättre! Och är säkert redan det för er med tanke på att det var i Mars du skrev. Bebisar ändrar sig så snabbt, och allt går över! Även om det känns som en oändlighet när man är i det... Som pappa är det så lätt att känna sig värdelös över hur synbart "lite" man kan göra när bebisen bara vill amma eller när den blir större och kanske mest vill ha mamma i perioder. Mem du gör ett jättejobb! Att vara där, inte minst för mamman när hon klusterammar och är utmattad är så stort och viktigt. Du gör så att hon orkar! Och ditt barn kommer att märka att du är där, stöttar och tryggar, och sen kommer tiden då även du kan trösta, hålla och lugna. Hang in there! Och tänk på att det du gör, även det synbart "lilla" som att klappa mamman på ryggen och hålla bebisen medan hon kissar är stort!

Hej! Jag känner igen det där. De första veckorna kan vara riktigt tunga men för oss blev det faktiskt mycket bättre redan efter några veckor när amningen och sömnen började sätta sig. Du gör mer än du tror. Prata med din partner och fråga vad hon behöver mest. Stötta extra när det är som jobbigast. Se till att hon har vatten nära eftersom man ofta blir väldigt törstig när man ammar. Hjälp till med kuddar och hitta en position som känns bekväm. Ta blöjbyten, kör hud mot hud och ta hand om det praktiska runt omkring. Det gör stor skillnad. Ta också en liten avstämning ibland. Hur var natten och finns det något vi kan göra annorlunda i morgon. Att du får sova några minuter betyder inte att du sviker henne. Det betyder att någon i teamet laddar batterierna. Ni turas om att orka. Det är en tuff period som många inte är förberedda på, jag var det inte. Men det blir bättre. Du gör ett riktigt bra jobb. Berätta hur det går!