He pappor! Jag har en son på snart 2 år.
Jag har sedan jag kom tillbaka i jobbet efter en lång föräldraledighet känt mig ledsen och otillräcklig. Vi skolade in vår son på förskolan i februari och sedan dess får jag ofta stark ångest och okontrollerade gråt inför att åka till jobbet eller efter att jag kommit hem. Älskade livet när jag var hemma och spenderade all min tid med min son. Det var den bästa tiden i mitt liv och nu känns det så jobbigt att det är förbi.
Känner att jag har svårt att koncentrera mig på jobbet och är ledsen när jag är hemma. Känner att jag är otillräcklig på jobbet, i min relation till mitt älskade barn och min fru.
Har påbörjat KBT för att få stöd men undrar om någon känner igen sig.
Kommentarer
Tänk på att hålla god ton. Vi läser allt innan det publiceras. Meddelanden eller stycken/delar av meddelanden med detaljer såsom hela namn, kontaktvägar eller annat, till exempel namn på skola, kommer att raderas.
27 maj 2026
1
Jag har en stark igenkänning i känslan av otillräcklighet. För mig var den som starkast det första året när min partner var hemma och jag behövde gå till jobbet. Stressen till och från jobbet, stressa för att hinna lämna och sedan stressa hem igen. Känslan av att hela tiden ligga efter och aldrig riktigt ha tid för det man egentligen ville mest av allt.
För mig förändrades mycket när jag själv fick vara hemma. Dels för att jag såg att min partner också brottades med liknande känslor, dels för att jag själv fick uppleva allt det fina och nära som du beskriver att du haft med din son.
Att du tar ansvar för hur du mår genom att börja i KBT och skriva här tycker jag är starkt, särskilt när livet i sig känns tungt. Jag hoppas att du kan hitta lite lugn i att du både gör och vill göra allt för din son, även om du, precis som vi andra pappor här, inte kan räcka till i alla delar hela tiden. Din son kommer att känna din kärlek, och ni har fortfarande så mycket tid tillsammans framför er.