Hej! Det jag hör är en pappa som vill sitt barns bästa men som känner sig fast i en rädsla att göra fel varje gång. Att bli förälder är en helt ny roll för oss alla; ingen kliver in med facit i hand. Det betyder inte att du är tafatt—det betyder att du, precis som din fru, fortfarande lär dig. Kanske kan du prova att sätta ord på hur pressen känns för dig och samtidigt nyfiket fråga henne vad hon behöver för att känna sig lugn. När ni båda får tid att beskriva era förväntningar kan ni hitta ett gemensamt mellanläge där hon vågar släppa in dig mer och du får utrymme att pröva dina egna sätt att ta hand om er dotter. Små steg räcker: välj en vardagssituation, bestäm tillsammans hur du gör och håll fast vid det några dagar. Varje gång du ser att din dotter är nöjd eller somnar tryggt på ditt bröst är bevis på att du kan mer än du tror. Och när det ändå blir fel—för det gör det för alla—så är det en chans att justera, inte ett kvitto på misslyckande. Ge dig själv samma tålamod som du vill ge ditt barn; det är så ditt självförtroende får växa. ❤️