Jag är sedan 4 dagar nybliven pappa. Första barnet. Det känns givetvis fantastiskt. Jag har all ork i världen och jag vill verkligen vara så bra stöd som möjligt för min sambo, och jag vill verkligen underlätta för henne då hon alldeles nyligen gått igenom en svår förlossning som efter två dygns kämpande fick resultera i kejsarsnitt.
Det är natt nu när jag skriver och jag har för första gången lyckats med att få min lille pojk att sova på egen hand. Men han kommer nog vakna strax. Och skrika. Jag vet inte om jag kommer lyckas få honom att sova igen. Jag har checkat alla rutor; blöja, ersättning, temperatur, liten handduk som doftar mamma och rätt inställning på vår boonboon. Samt sövande ljud. För två timmar sedan grät min sambo, hon får ingen sömn. Han blir bara lugn och trygg med henne, men hon kan inte sova med hans sökande häftiga rörelser, smågråt och diverse ljud. Hon har också väldigt ont i bröstvårtorna och ärret efter kejsarsnittet. Hon vill så gärna sova med honom, men hon kan inte.
Jag vill så gärna att hon ska få åtminstone 4-5 timmars sömn. Det gör ont i mig i detta nu. Hur får man sitt nyfödda barn att sova utan mammans närhet?
Kommentarer
Tänk på att hålla god ton. Vi läser allt innan det publiceras. Meddelanden eller stycken/delar av meddelanden med detaljer såsom hela namn, kontaktvägar eller annat, till exempel namn på skola, kommer att raderas.
29 jan 2025
1
Att bli pappa kan både vara fantastiskt, överväldigande och svårt. Fyra dagar är på ett sätt nästan ingen tid alls, men ur ett sömnperspektiv kan det kännas som en evighet. Du/ni gör så mycket rätt. Allt du berättar känns viktigt och relevant.
Med tiden kommer ni att få massor av kunskap om ert barn, och ert barn kommer att lära känna er. För ett barn som just har lämnat magen är nästan allt läskigt. Den ombonade och perfekta miljön i magen – med värme, trygghet och mat, utan några obehagliga överraskningar – har bytts ut mot en helt annan verklighet. Ni föräldrar är en av de få trygga platser där värme, trygghet och mat fortfarande finns, och inte ens det är på något sätt självklart.
Var snälla mot varandra, mot er själva och framför allt mot er son. Hjälp varandra. Ert barns känslor och självuppfattning är ännu inte utvecklade, och era signaler och handlingar kan vara svåra att tolka – både för er och för ert barn. Mat, och efter det hud-mot-hud-kontakt, är viktigt, och där kan både du och mamman vara delaktiga. Självklart är även sömn och blöjbyten viktiga, och du/ni har ju redan lyckats så bra med så mycket!
Försök att ta tillfällen till vila så snart de ges. Se också till att få i er mat, energi och vätska. Som stöd i amningen kan förståelse och emotionellt stöd, hjälp med amningsteknik och stöd i det praktiska runtomkring vara värdefulla verktyg. Amning kan ta tid att få till. 1177 kan vara ett bra ställe att börja på, och ni kan också ta stöd av BVC och andra kunskapskällor.
Skriv gärna igen – och lycka till!
28 jan 2025
1
Grattis! Va roligt med ert första barn. Jag förstår och känner din frustration, jag har själv upplevt det. Jag fick mycket stöd i att tänka långsiktigt, föräldraskapet är ett långlopp. Och sömnbrist kan ske under korta perioder under detta "långa loppet". En kort period kan dock representeras under 2-3 månader i värsta fall. Jättefint att du vill stötta, försöker och lyckas! Samtidigt så är det väldigt nytt för er och en omställande tid som ni har framför er. Min egna rekommendation som hjälpte mig att få min son att somna första tiden var att bonda du och han. Bonda, bonda, bonda. Hitta ett läge (som du gjort väldigt bra) där han är lugn, bekräfta dig själv. När du är lugn och trygg, känner barnet det. Lägg undan saker som stör, och fokusera på er. Dig och honom. Ett annat tips, kan ibland vara att koppla ifrån... tvetydigt? Javisst! Finns inga regler i föräldraskap. Mitt andra barn ville bara sova i vagn framför en diskmaskin som gick. 1-2h kunde jag stå och vagga över tröskeln till köket i ljudet av diskmaskinen. Då satt det skönt att ha en hörlur i örat med en lugn podd, eller Lo-fi musik. Lycka till!