Pappor.se använder cookies för att förbättra din användarupplevelse. Läs mer

Skip to content
25 mar 2024
3
Har svårt att leka med mina barn
Hej, jag har en snart 7 åring och en 3 åring själv på halvtid, båda grabbar. Jag brottas med känslor av att jag inte är tillräckligt engagerad i barnens lek och jag känner att jag inte vill heller. Man hör ofta att pappor är den lekfulla föräldern men jag har oftast ingen lust alls att leka, iaf inte lekar som dom gillar och det är också svårt att uppfylla bådas lekbehov för det skiljer en del i ålder. Jag är gärna ute och gör saker med dom men äldsta grabben gillar inte alls att vara utomhus och det blir ofta väldigt mycket bråk innan man kommit ut så man har helt tappat lusten till lek när man väl är ute. Försöker ha med dom i vardagen så mycket jag kan, laga mat och städa och sånt men önskar tips från pappor i liknande situation.
Kommentarer
Tänk på att hålla god ton. Vi läser allt innan det publiceras. Meddelanden eller stycken/delar av meddelanden med detaljer såsom hela namn, kontaktvägar eller annat, till exempel namn på skola, kommer att raderas.
13 apr 2024
1
Hej! Känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Jag har en dotter på snart 8 och en son på 6 år. Separerad sedan snart 3,5 år tillbaka. Framför allt sonen vill, och behöver, ofta att jag leker med honom. Och jag känner samma som dig. Jag vill, men har inte den lekfulla lusten. Jag ÄLSKAR att lyssna eller se på när han eller de leker själva tillsammans! Dessutom är ju det då han kliver in i sin fantasivärld på riktigt. Samtidigt vill jag vara engagerad och närvarande, så vill inte hamna i "nej, jag måste..." när han frågar. Det jag försöker göra är att så ofta jag kan svara "ja, jag leker jättegärna, vad vill du leka..." och sen när leken är igång och vi har hållit på ett tag så försöker jag på något vis avlägsna mig från leken och se vad som händer. Ibland leker han vidare själv helt suveränt. Ibland kommer han lika snabbt och frågar efter mig, och då är det bara att gå tillbaka och prova steg ett igen. Tänker att det inte finns några rätt eller fel, men viss barnstyrd tid har ett stort värde och snart är kidsen så gamla att de inte frågar efter vår lek längre och då lär vi sakna det tänker jag!
10 apr 2024
1
Hej! Jag tycker det låter fint som du beskriver att du inkluderar dina barn i vardagen med matlagning och så. Det kan bli en form av lek. Många gånger så jämför jag som pappa mig mer med hur andra är och gör. Men kolla med barnen också, hur skulle ni vilja leka med mig? Kanske tycker de att du leker med de på ett bra sätt nu? Ett annat tips som jag slagit mynt av är att hitta en gemensam nämnare, tex så gillade jag själv Pokemon, pärla pärlplattor och Lego som barn. Så det är naturligt att jag och mina barn leker med det längre. Kanske finns det något sånt? Sätt på lite musik på BT högtalaren som du gillar och bjud in till dans? Hoppas ni kan få gemensam leklust - den blir oftast bäst!
26 mar 2024
4
Känner starkt igen den där känslan. Jag har också en dotter som fyller 7 i år och en son som fyller 3. När min äldsta var liten var jag mycket för att leka men när de blev två så försvann både tid och ork. Vad jag har gjort vid ett par tillfällen är att jag tydligt avsätter tid för lek (helst med ett av barnen i taget, men förstår att det inte funkar om du är ensamstående). Jag har sagt att nu har jag 20 minuter att bara leka sen måste jag ... Sen har jag satt en timer på mobilen, lagt den ifrån mig (så jag inte ska råka börja glo på den i stället) och lekt. Barnen har fått styra vad vi gör. Leka med bilar eller dockor, låtsas vara bamse osv. När tiden är begränsad så kan det vara lättare att göra röster åt små figurer eller låtsasfika utan att tråkas ut.