Hej,
Vi är i 7e månaden.
Känner mig helt klappkass då min sambo har uttryckt att hon inte trivs i vår relation och jag har glömt bort att hon sagt det. Jag kommer ihåg att vi hade ett allvarligt samtal men kommer inte ihåg innehållet.
Har haft mycket kring mina tidigare barn där dom inte mått så bra och jag tror att det kan ha med det att göra, att hjärnan är överfull. Känns som att jag skyller ifrån mig nu.
Vet inte om det ens är sammanhängande det jag skrivit.
Jag är tacksam att pappor.se finns och ville bara skriva av mig.
Kommentarer
Tänk på att hålla god ton. Vi läser allt innan det publiceras. Meddelanden eller stycken/delar av meddelanden med detaljer såsom hela namn, kontaktvägar eller annat, till exempel namn på skola, kommer att raderas.
10 mar 2025
0
Jag hör dig, och jag vill börja med att säga att du inte är ensam. Det låter som att du har mycket på dina axlar just nu, och det är helt förståeligt att hjärnan kan bli överfull när det är många känslor och ansvar som konkurrerar om uppmärksamheten. Det betyder inte att du är en dålig partner eller pappa – det betyder att du är mänsklig.
Att du ens skriver här och reflekterar över situationen visar att du bryr dig. Det är en styrka att våga dela och sätta ord på det som känns svårt. Kanske kan det vara hjälpsamt att prata med din sambo igen, be henne berätta hur hon känner, och visa att du vill förstå och vara där för henne. Och glöm inte att du också behöver stöd – om det är vänner, en pappagrupp eller någon att prata med professionellt.
Du gör redan något viktigt genom att lyfta detta. Ta ett steg i taget, och var snäll mot dig själv på vägen. ❤️
7 mar 2025
1
Det låter som att du bär på mycket just nu – både oron för din relation och omsorgen om dina barn. Det är helt förståeligt att hjärnan kan bli överfull när livet pressar från flera håll samtidigt. Det betyder inte att du skyller ifrån dig, utan att du försöker förstå vad som händer och varför det blivit som det blivit.
Att din sambo uttryckt att hon inte trivs i relationen är tufft att höra, men det betyder också att det fortfarande finns en chans att prata om det och hitta vägar framåt. Att du reflekterar över detta och vill göra bättre ifrån dig visar att du bryr dig – och det är en styrka.
Det kan vara hjälpsamt att öppna upp för ett nytt samtal med henne, där du verkligen lyssnar och visar att du vill förstå hennes känslor. Ibland kan det också vara skönt att få prata med någon utomstående, som en terapeut eller någon som gått igenom liknande saker. Det finns mycket stöd att få både via vårdcentralen, MVC men även vanliga parterapi.
Och kom ihåg – du är inte ensam i det här. Många pappor kämpar med liknande känslor, och det är bra att du skriver av dig och söker stöd. Du verkar vara en engagerad pappa och partner, och det är en bra grund att bygga vidare på.
Ta hand om dig!