Pappor.se använder cookies för att förbättra din användarupplevelse. Läs mer

Skip to content
9 jan 2025
1
Förskoleklasspojk som inte vill till skolan
Hej på er! Har en sexåring (född 18) som gör sitt första år i skolan. Vanligtvis världens skönaste, trygg, glimten i ögat, och till synes en ”vanlig” sexåring, tränar fotboll, spelar Nintendo, leker med kompisar. Hade en extremt jobbig inskolning när han började skolan vid 2 års ålder men fick sen 2 yngre bröder (-20 och -21) som gått på samma. Varje morgon nästan så är det gråt och skriklämning på skolan. Han säger att han inte vill vara där, vi har försökt fråga honom om det hänt eller är något särskilt och det har såklart hänt lite ”vanliga” saker som att ett äldre barn betett sig på ett visst sätt eller liknande, när vi pratar med skolan säger dom att under dagarna fungerar det bra, förutom just lämningen på morgonen. Någon som upplevt samma? Han är stor och klok, och jag hoppades att få komma till skolan och lära sig nya saker skulle vara en rolig utmaning, just nu känns det mest tungt. Ska tillägga att långt ifrån alla dagar är 06:30-17:30 för honom, min fru arbetar skift och vissa dagar är det endast 08-12 i skolan.
Kommentarer
Tänk på att hålla god ton. Vi läser allt innan det publiceras. Meddelanden eller stycken/delar av meddelanden med detaljer såsom hela namn, kontaktvägar eller annat, till exempel namn på skola, kommer att raderas.
18 jan 2025
1
Det är klart att man vill att barnen ska gå med på strukturen som vi sätter upp i vardagen. Men så är det ju såklart inte alltid. De äter inte alltid maten vi lagar, de vill inte alltid sova när de behöver eller du vill inte alltid vara skötsamma på coop när vi ska göra kvällshandlingen. Och såklart, de vill inte alltid bli lämnade på förskolan eller skolan. Jag tror att du i viss mån kan lita på skolan, be att få ha lite tätare möten med pedagogerna för att prata om detta. Boka av några timmar någon dag och prova att vara med i skolan för att se hur det är. Jag hade jobbiga lämningar under perioder och det slutade med att jag smög runt hörnet och tjuvtittade in genom fönstret. Då såg jag att min son var hur trygg som helst i knät på pedagogen och inte alls ledsen längre. Kämpa på och passa på att njut, snart är din son tonåring och då vill han inte ha med dig att göra längre. :)