Hej, det låter verkligen som en tuff situation för dig som nybliven förälder. Många längtar ju efter att få vara med sitt barn och ta hand om det. Det låter onekligen som att det blivit lite kultur- och traditionskrock mellan dig och din fru. Det är ju fint att ni får hjälp av hennes familj, men det är ju fortfarande du och din fru som är föräldrar till ert barn och det är ingen roll som varken mormor eller morfar kan ta över. Jag tycker det är jättebra att du har pratat med din fru och hon verkar ju ha en viss förståelse för din längtan och önskan, även om hon faller tillbaka i ett tidigare mönster igen. Du kanske kan prova att göra någon särskild rutin med din dotter för att få mer tid? Du kanske kan bada henne på kvällarna eller byta blöja? Något som jag tyckte mycket om med mitt andra barn var att ha honom i bärsjal. Min yngre son sov väldigt bra i sjalen, samtidigt som jag kunde vara nära honom, t.ex. hud mot hud som många tycker är mysigt. Något annat som du och din fru kanske kan diskutera är att prata med hennes mamma om din roll som förälder utifrån dina önskemål. Det kan ju vara lite svårt med kulturkrockar, men jag tycker du kan vara tydlig gentemot din svärmor med dina önskemål och hur du ser på din roll som förälder. Det är fullt rimligt att du vill vara lika aktiv och ta lika stor plats som din fru i att ta hand om er gemensamma barn. Du är en lika värdefull förälder som hon är.

Jag förstår hur sårbart det känns när du längtar efter att vara nära din dotter men ständigt hamnar utanför. Ditt engagemang är väldigt viktigt, även om både kultur och praktiska omständigheter just nu placerar mamma i första ledet. Nyfödda söker instinktivt den som "luktar mat" och känns mest bekant, men de behöver också pappas stadiga närvaro – ofta i kortare, återkommande stunder snarare än långa pass. Det kommer ju bli väldigt mycket bättre ju äldre barnet blir och det är ingen risk att tåget har gått. Det är svårt med några konkreta tips i detta lägen, men försök kanske prata med din fru i en lugn stund om vad som skulle kännas tryggt för henne och meningsfullt för dig: kanske ett dagligt bad, kvällens sista blöjbyte eller en promenad efter jobbet som är helt din. Kanske ett enkelt schema ni båda kan hålla i, så mormor vet när det är din tur och din fru kan vila utan att känna att hon måste styra. Fortsätt visa din dotter din röst, din hud och din doft – bandet växer av vana och tid, inte av perfekta prestationer. Att du står kvar och vill finnas där är redan ett starkt bevis på ditt värde; varje minut du får nu lägger grunden för en livslång trygghet mellan er. Ge processen tid, håll dialogen öppen och kom ihåg att din plats inte är ett privilegium du måste förtjäna – den är självklar, även om den just nu behöver försvaras varsamt men tydligt.